Celiaki  är en kronisk sjukdom som innebär att glutenprotein startar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna. Det är alltså ingen allergi! 
Celiaki betyder glutenintolerans, medan glutenallergi är en felaktig benämning. Gluten finns i vete, råg och korn. När en person med celiaki äter gluten skadas tarmluddet vilket gör att förmågan att ta upp vitaminer, mineraler och andra näringsämnen förstörs. I sin tur leder det till näringsbrist och ohälsa (se under symtom i vänsterspalten).
Celiaki kan inte botas. Behandlingen är att äta glutenfri mat resten av livet. Sjukdomen är kronisk, det vill säga livslång. Den kan inte gå över eller ”växa bort”.
Celiaki ansågs länge som en ovanlig barnsjukdom men är i dag en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Celiaki drabbar även vuxna och sjukdomen kan bryta ut i vilken ålder som helst.
Det finns en även ovanligare form av celiaki, dermatitis herpetiformis (DH) som drabbar huden, med kliande blåsor på armbågar, knän och skinkor.
Omkring 35 000 svenskar har i dag fått diagnosen. Ytterligare 200 000 personer uppskattas ha celiaki utan att ha fått en diagnos. Celiaki är vanligare bland kvinnor och ärftligheten är hög. Risken att få celiaki är cirka 15 procent om en annan familjemedlem har sjukdomen. Det finns även en koppling till andra sjukdomar. Mellan 10 och 20 procent av alla med celiaki har antingen diabetes, autoimmun tyreoidit, IgA-brist, Downs, Williams eller Turners syndrom.

Information hämtad på
http://www.celiaki.se/celiaki/vad-ar-celiaki/